Att lägga en grund gör att du får mer effekt ut av verktyget

 

 

 

 

 

 

 

Nej, det här är inte ett inlägg om husbyggnation men väl om byggandet av en verksamhet. Många implementerar ständiga förbättringar (kaizen, lean m fl verktyg) och når goda resultat med det. Mycket goda till och med. Ibland sätts detta arbete också som  ett mål för verksamheten. Men är det ett mål eller är det ett medel? Min erfarenhet är att de verksamheter som börjar med att arbeta med sitt värdegrundsarbete, sin vision och sin målbild för att därefter använda ett verktyg för ständiga förbättringar som medel för att nå dit är också de verksamheter som når den största effekten av dessa verktyg. I vilken ända har ni börjat? Kanske det är dags att börja använda ständiga förbättringar för att nå era mål, värdegrund……..

Problemlösning, inte bara problem utan en möjlighet till nytt tänk och delaktighet

I kaizenarbetet blir det lätt att man fokuserar på problem dvs vad som är fel och vad behöver rättas till. Men glöm inte bort att det här också är en möjlighet för att tilvarata nya idéer som då inte bara blir tankar och prat utan också realiseras i verksamheten. Dessutom ger kaizenlapparna en stor möjlighet för personalen att kunna påverka sitt arbete och vara delaktig i utvecklingen av arbetsplatsen. Problemlappar är inte bara problem……

Vikten av att känna sig speciell

En undersökning av mjölkkor visade att man fick ut 250 liter mer mjölk per år
om kossan hade ett namn och inte bara ett nummer.  Känner du dig som ett nummer eller som ett namn? Och behandlar du dina patienter/kunder som ett nummer eller som ett namn?

 

Eller är du chef? Behandlar du dina medarbetare som namn eller nummer?
Det gör skillnad i leveransen och det gäller inte bara på kossor!

Källa: Thomas Lundqvist, Brainscan

Nerifrån & upp, Uppifrån & ner

Alla måste delta i ständiga förbättringar. Den ledning och de cheferna som hoppas på att det är medarbetarna som ska arbeta med kaizen och lean måste jag tyvärr göra besvikna. Att lean och kaizen har en ledningsfilosofi som säger att det är medarbetarna och inte cheferna som ska identifiera problemen och lösa dem missuppfattas ofta och gör att cheferna håller sig utanför, de abdikerar från sin uppgift. Det är sant att cheferna inte ska vara de som identifierar problem och löser problem men de måste ändå delta och vara närvarande i förbättringsarbetet. Deras uppgift är bara en annan.

Först och främst måste de  signalera att kaizen och lean är något som alla ska ska arbeta med. Det är inget frivilligt arbete. Sedan måste cheferna visa intresse, uppmuntra, stödja etc och låta det t o m gå fel ibland. Hur kan man annars lära av det man gjort?

Om målet är att arbeta med kaizen och lean för att ge medarbetarna ett verktyg för att få inflytande, ta ansvar, skapa respekt och förståelse kan det också vara bra att som chef fråga sina medarbetarna ”Och vilken effekt tycker du att denna problemlösning har gett”. Att fråga ”Hur många xxx har ni sparat in med detta” ger felaktiga signaler som istället ger associationer till effektivisering och besparingar.

Att cheferna och ledningsgruppen också arbetar enligt kaizen och lean är det bästa sättet att skapa motivation till förbättringsarbetet. ”Det här är inte bara något som vi i personalen måste göra utan är ett tankesätt och struktur som vi alla arbetar enligt.”

5 varför – mer verkningsfullt än du tror

Ofta när jag kommer till en arbetsplats får jag veta att ”här löser vi redan problem”.  Men löser de verkligen det verkliga felet eller åtgärdar man bara effekten av det?

 

För att undvika sådant sådan MUDA (slöseri), fråga er istället ”Varför” 5 gånger. Det kan ge er källan till problemet som ni sedan löser en gång för alla. Det gäller dock att inte fråga varför alltför många gånger. Se filmen….

<iframe width=”560″ height=”315″ src=”http://www.youtube.com/embed/U3w_eIa7Eq0” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

 

 

 

 

 

Ja, det är ett universellt verktyg och tankesätt

Alla vill höra att de är speciella och att det finns ett särskilt verktyg och tankesätt just för dem. Ja, alla är speciella men Kaizen, Lean & Ständiga förbättringar passar  alla. Det är istället hur man anpassar dessa verktyg till sin verksamhet som gör alla speciella.

Veckans arbetsinsats tycker jag bevisar ovanstående. Då arbetar vi med:  ett energibolag, ett tandtekniskt företag, en samling kommunala fastighetsbolag, en tandläkarmottagning och Socialtjänsten i en kommun. Nästa vecka fortsätter arbetet med ett sjukhus, en hel kommun, ett IT-företag etc.

Alla är speciella. Men alla kan dra fördelar av ständiga förbättringar.

Tips för att öka inflödet av förbättringsförslag

Börjar inflödet av förbättringsförslag från medarbetarna att avta?

Är ni i början av ett förbättringsarbete är detta alldeles naturligt eftersom man oftast är så fokuserad på att genomföra de förbättringar som man nyss har kommit på att man lätt glömmer nort att man också ska fortsätta att identifiera nya förbättringsförslag. Har man hållt på länge med sitt förbättringsarbete finns också risken att nya förbättringsförslag mattas av. Vad gör man då?

Ha ett tema för förbättringsförslagen (Kaizenlappar eller vad ni använder er av). Gärna ett tema som sammanfaller med övrig verksamhet så att man också ser att förbättringsarbetet knyter ihop allt som man arbetar med : mål, projekt, kvalitetsarbete etc. Jobbar ni i en verksamhet som har hygienveckor kan det vara lämpligt att under samma period ha  ”hygien” som tema. Andra exempel på teman är  ”rutiner”, ”förråd”, informationsspridning m m.

Ett annat sätt att öka inflödet av förbättringsförslag är att genomföra några Lean-verktyg där åtgärderna för förbättringar = nya förbättringsförslag. Med andra ord, gör 5S, Gemba-Kaizen eller värdeflödesanalys. Det ger dubbla effekter. Dels en ökad förståelse för att förbättringsarbetet verkligen är en ögonöppnare som ger positiva effekter i allas vardagliga arbete och dels genererar flera förbättringsförslag.

Lycka till!

 

Vuxit ur blanketten ”Redovisning av kaizenlappar”?

Har ni, liksom t ex Lasarettet i Enköping och Folktandvården Örebro, identifierat så många problem samt genomfört så många förbättringar att rutorna i redovisnings-formuläret inte räcker till? Eller är det så att ni inte längre vill ha en blankett där man redovisar veckovis utan månadsvis? Maila en rad eller ring, så skickar vi ett formulär med litet större rutor!

Var inte så fyrkantiga

 
Ni som läst vår bok eller hört oss eller någon annan föreläsa om Kaizen/Lean, gör inte exakt som vi säger. Metoden och tankesättet är en ram och ett paraply för hur det fungerar. Ni själva måste fylla den med just de ingedienser som passar er verksamhet. Det gäller mötesfrekvens, gruppstorlekar, om ni ska rösta eller inte på förslag till förbättringar, om ni ska signera röstningen eller ej etc.

Det kan också vara så att om arbetet med ständiga förbättringar inte fungerar optimalt – tänk om och gör på ett annat sätt. Det kan man behöva göra i inledningen av ett förändringsarbete då man ännu inte har hittat rätt modell. Att tänka på ett annat sätt kan också beöva göras när man har hållit på en tid och arbetet med ständiga förbättringar börjar bli slentrian. Så börja tänk mindre fyrkantigt!